… och det är med tudelade känslor som jag välkomnar det.
Under sommarhelgerna har fredagsmyset lyst med sin frånvaro och barnen varit spridda runt i byn på olika gräsmattor, bakgårdar och studsmattor för att leka och umgås med kompisar tills kvällen blivit mörk. Jag därimot har suttit med ett glas rose´och tittat på en brunbränd make som grillat och fantiserat om att han inte bränner vid köttet och kommer att ta hand om disken.
Men nu märker jag att fredagsmyset är här… på många plan.
Det bråkas nu om:
1. Vem som ska dela upp godiset
2. Vem som ska välja godisskål först
3. Vart i soffan man ska sitta
4. Vart i soffan de andra ska sitta
5. Åt vilket håll soffbordet ska dras
6. Vilken kanal man ska titta på.
7. Vem som ska tänka ljusen
8. Vem som ska blåsa ut ljusen ( JA jag vet att de är 10,12, och 14 år, med det spealar fan ingen roll)
9. Vem som ska plocka av bordet
Själv funderar jag mest på varför jag inte lät mina barn får en gudmor eller en gudfar, varför jag är för trött för en orgasm, hur många kalorier det är i ett glas rött, om det finns färdighackad lök att köpa och när fan bestämde vi att man måste äta tacos varje fredag.
Jag tänkte så här... 