I början av min semester skrev jag en “att-göra-lista” till både mig själv och min man. Som så många andra “att-göra-listor” är många av punkterna kanske inte direkt lustfyllda. En mer rättvis beskrivning skulle kanske vara fruktansvärt-tråkiga-men-väldigt-nödvändiga.
Trots detta var det en skön känsla att få ner allt på pränt och se fram emot en sommar med en bra balans mellan avkoppling och produktivitet.
Listan hamnade på kylskåpet för att fånga allas uppmärksamhet och bli en bra vägvisare för oss alla.
Så här i slutet på min ledighet kan jag sammanfatta att listan har funnits med mig under hela min ledighet. Jag måste erkänna att det här med att visualisera sin måsten, för att sedan sekventiellt kryssa av dom har verkligen lärt mig något. Jag har fått större insikt om mig själv och vad som gör mig stressad och från och med nu har jag lovat mig själv en sak.
Jag kommer aldrig i hela mitt liv skriva ett Att-göra lista igen!
Listan har förföljt mig under hela sommaren, som ett irriterande och olämpligt spam som stör och förstör. Likt en porrannons som dyker upp när barnen spelar Bamsespel eller bantningsreklam när man googlar efterrättsrecept. Så fort jag blundar dyker listan upp på näthinnan och påminner mig om vad jag egentligen borde göra. När ljudboksuppläsaren Stefan Sauk läser om ett spännande mord på vinden i en villa på Öland, minns jag plötsligt punkt 3 på listan: Bär upp vintertäcken på vinden.
När jag sitter i skuggan på min filt och bättrar på mitt nagellack påminner detta mig om nummer 16: Måla om taket i hallen och när jag sömndrucken skopar in kaffepulver i bryggaren blinkar nummer 23 i neonljus framför mig: Plantera om blommorna.
Så stressad och fylld av dåligt samvete som jag varit denna sommar har jag aldrig tidigare varit någon semester. Inte en enda av punkterna är åtgärdade! 27 rader av krav som är lika orörda som Jungfru Maria har pekat finger åt mig hela sommaren.
Men skam den som ger sig, det är aldrig försent att ändra sig. Därför njuter jag nu när jag dränker listorna i tändvätska, tänder grillen och grillar marshmallows med mina extra barn. I morgon ska jag skriva en lista med en ny titel:
Detta-har-gjort- listan:
- Grillat marshmallows
- Druckit vin
- Badat
- Sovit middag
- Lyssnat på ljudbok
…och sedan ska jag bocka av dem alla och må gott i alla mina dagar.
Jag bör kanske tillägga att min man har inte alls samma dåliga erfarenhet av sin att-göra-lista som jag har haft, men detta beror mest på de ovanliga synfelet “selektivt seende” som han lider av. Han har helt enkelt inte sett listan under sina 4 veckors semester. Detta trots att jag gjorde kopior i A3 format som tejpades upp på toaletterna, golfbagen och på ölkylen.
Charlotta Nordell