… Till P4 Gävleborgs ” tisdagspanel” för att diskutera ämnet BARNKALAS.
Från början blev jag lättad över ämnesvalet, då jag tidigare fruktat att det skulle bli något tyngre ämne som jag inte behärskar.
Men så här i efterhand tror jag att vilket annat ämne som helst skulle ha fått mig att må bättre än jag gör nu.
För att ni ska förstå mig lättare vill jag påminna er om en ganska vanligt sjukdom som heter ”fobi”. På Wikipedia kan man läsa mer om detta;
Det är mycket jobbigt för en person med agorafobi att tvingas besöka ett torg.
Det är mycket jobbigt för personer med araknofobi att titta på en spindel.
Det är mycket jobbigt för personer med aerofobi att vistas på höga höjder.
OCH det är mycket jobbigt för 42 åriga trebarnsmödrar att tvingas uppleva minnen från ett 50-tal mer eller mindre kaotiska barnkalas genom åren.
Jag minns det nu klart. Hur jag under loppet av en timme agerade som värdinna, servitris, clown, kock, bajstorkerska, uppropare, lekledare, doktor, städerska, fotograf och medlare.
Detta medan en handfull andra föräldrar satt inne i soffan och fikade ”vuxenfika”.
Och när klockan äntligen slog tre och ungjävlarna skulle åka hem….. Ja då satt mammorna kvar!!!!!!!!!!!
Och när dom väl hade gått, och man har dammsugit upp popcornen, plockat bort sockervadden från dörrhandtagen och torkat av chokladsåsen från speglarna , ja DÅ kommer släkten!
Och när släkten kommer ska dom ha mat! Inte för att någon vill bjuda dom eller ens bli bjuden, men mat ska dom ha.
Presenter har de såklart med sig. Men inte presenter som de har kommit på själva, nä. Det är presenter som JAG har kommit på att de ska komma på. Och har man problem med sin egen logistik kan de bli 3 par skridskor i samma storlek. Och då är det mitt fel!
Och när släkten har åkt hem, så ringer telefonen!
Då är det alltid någon mamma som berättar att hennes dotter hade glömt godispåsen och undrar om hon kan komma och hämta den då hennes dotter är sååååå ledsen.
I helvete heller!!! Alla jävla halvtomma godispåsar har jag ätit upp och nu ska jag göra röka av kaffesumpen mammorna lämnat.
Jag tänkte så här... 