1. Att man inte litar på varken sig själv eller på biljetten och därför måste kolla den ca 17 ggr innan det är dags att kliva på.
2. Att man är tvungen att lyssna på alla konversationer i kupén, samtidigt. Detta har inte något med nyfikenhet att göra utan att jag bara är väldigt mottaglig rent auditivt.
3. När man somnar och vaknar av att saliven rinner nerför mungipan.
4. När man inte vågar gå på tågtoaletten för att man fortfarande tror att bajset hamnar direkt på rälsen.
5. Att man börjar att klä på sig och ställa sig upp redan 4 mil innan Gävle för att vara säker på att man kommer av. Och dessutom göra det på ett avslappnad och världsvant sätt.